Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Viktoria - Lördag 16 dec 07:24

Ibland behövs enkel läsning, helt enkelt en feel good-bok. Jag visste att jag hade Det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan låg i någon bokhög här hemma sedan över ett år, och som jag fick leta! Fördelen var att jag hittade en hel massa annat bra att läsa som bara legat på vänt och som jag helt enkelt glömt bort. 

Iallafall så blev det Det lilla bageriet på strandpromenaden jag började läsa och snabbt blev klar med. För den är en riktig feel good-bok och precis vad min trötta jobbhjärna behövde.

Polly har haft allt hon drömt om; ett blomstrande företag tillsammans med sin sambo, en toppmodern lägenhet i Plymouth och ett aktivt liv. Plötsligt rämnar fasaden och företagets konkurs är ett faktum, den fantastiska sambon vill att de ska ta en paus och Polly är plötsligt utan både arbete och bostad. Det är då hon hittar ett billigt kyffe ovanpå ett gammalt bageri i den lilla fiskestaden Mount Polbearne på Cornwalls kust. Hyresvärdinnan, en tvär äldre dam, är innehavare av samhällets enda bageri och allt hon säljer är fabriksbakat bröd, gamla smörgåsar och sega piroger. Och där har vi inledningen till denna bok. Polly, som alltid älskat att baka bröd, sätter igång att baka och på något vis lyckas hon få till ett samarbete med sin sura värdinna och succén är ett faktum. Dessutom träffar hon biodlaren Huckle och hans exentriska och snuskigt rika vän Reuben, två amerikaner som hamnat i Cornwall. Där har vi handlingen i stora drag. Men det är en fin berättelse som gjorde att jag genast tog mig till biblioteket och lånade del två om Polly och de andra filurerna i Mount Polbearne, för det finns tydligen tre böcker i serien om det lilla bageriet. 

Vill du läsa något riktig lättsamt men ändå fint, läs då Det lilla bageriet på strandpromenaden njut lite av den engelska kusten. 


Bild från förlaget

ANNONS
Av Viktoria - Fredag 8 dec 15:41


  J

Jag måste skriva om en mugg köpt på en resa som hör ihop med en bok som också köpts på en resa. Och de båda föremålen hör ihop i min själ och i mitt minne. 

1985 kommer filmen Out of Africa baserad på Karen Blixens självbiografiska roman. Meryl Streep och Robert Redford tog mig, då ung tonåring, med storm. Jag såg den inte 1985 först några år senare när Sveriges television sände filmen och jag satt med fingrarna på videon för att spela in filmen på VHS, det videobandet var välspelat efter att jag såg filmen otaliga gånger.

1992 är jag nitton år och besöker Karen Blixens farm utanför Nairobi i Kenya och jag är förtrollad. Inte bara i farmen, som sedan många år är ett muséeum, utan av Afrika. Dess röda jord på mina skor och världsdelens själ i min själ. Jag åker hem och läser Den afrikanska farmen, som Out of Africa heter på svenska och blir förtrollad av ett författarskap som jag tidigare inte mött. 

1997 anmäler jag mig till en läsecirkel om Karen Blixen på ABF här i Eskilstuna som jag halkar in som ledare för istället för deltagare. Som jag läste Blixten den hösten. 

Den sista oktober i år sätter jag åter mina fötter i Afrikas röda jord, denna gången i Kapstaden i Sydafrika. Och där hittar jag en mugg med trycket Out of Africa och nittonåringen är tillbaka med kärleken till en bok, en författare och en kontinent. Hemma igen; ett foto av muggen tillsammans med boken, muggen från Sydafrika och exemplaret av boken från Amsterdam. 

Ett av de vackraste citat jag vet är: I had a farm in Africa, at the foot of the Ngong Hills. Och det får avsluta denna kärleksförklaring till en bok, till en författare och till en kontinent som jag redan planerar nästa resa till.

ANNONS
Av Viktoria - Torsdag 7 dec 16:34

Jag ska börja med att säga att jag måste åka till Vasa! För efter att ha läst Mikaela Nykvist bok Rök i fjärran är jag otroligt nyfiken på Vasa och dess omgivningar. Rök i fjärran är författarens debutbok och handlar om den stadsbranden i Wasa 1852 och händelsernas centrum finns Elna, skomakardottern, Amalia, handelsmandottern, och Alfred bondsonen. När Wasa står i lågor flyr hela stadens befolkning och de mest osannolika möten sker. Amalia som hela dagarna lever i tristess och lathet tillsammans med sin ogifta faster Francesca i faderns hus i Wasa, Elna som jobbar som piga för att dra in pengar till sin familj som består av Elna, två systrar och hennes far och Alfred som är bondsonen som ska ta över fädernegården en bit utanför Wasa. Det är till hans gård i byn Runsor bland andra Elna och Amalia hamnar tillsammans med Amalias faster och Elnas syster. Amalia upptäcker snart att hon är överflödig för att hon inte har någon som helst kunskap eller erfarenhet av arbete i kök och på en gård. Elna däremot finner snabbt sin plats som hjälpsam i köket och i skördearbetet. Alfred i sin tur har fått två unga vackra flickor i sitt hus och blir omedelbart betuttad i överklassflickan Amalia medans Elna slänger lystna blickar efter Alfred. Det är upptakten till denna mycket fina skildring över vad som kan hända när en kris uppstår. Alla i Wasa står utan bostad och Elna och hennes familj har turen att få tillfälligt tak över huvud hos Karlssons i Runsor. Det är en skildring över oro över vad som ska hända, var staden Wasa ska byggas upp och vardaglivet på 1800-talet. 

Jag är glad att jag fått möjligheten att läsa denna bok som jag fått från författaren som precis som jag är bokbloggare och litteraturintresserad. Jag är imponerad av hennes skrivande som hon gjort parallellt med sitt ordinare arbete och allt annat i livet. Hon flaggar dessutom om att det kommer en fortsättning på Rök i fjärran och den ser jag fram emot. 

                              Bok och bild från författaren


Av Viktoria - Onsdag 15 nov 21:06

I have been on a wonderful trip to South Africa, around the Cape Town area. We lived in a village by the sea called Glencairn and one of the villages near by was Kalkbay. In Kalkbay they have the most wonderful book shop! A small shop with such quality that made me and my daughter, also a book worm, lyrical. They had new books but when you went upstairs they also had 2nd hand books. That would never happen here in Sweden. My daughter and I visited the shop with my son and my mother-in-law and we were all enchanted. For me it is so lovely to visit book stores abroad, it is a trip of it own.

                         

Av Viktoria - Söndag 22 okt 17:12

Lördagkväll och diktläsning vid matbordet innan allt dukas av och alla går och gör sitt eget; 15-åringen har frågat om en av mina favoritdikter, Kyssande vind av Hjalmar Gullberg, tidigare på kvällen och plötsligt är det läge för diktläsning. Eller rättare sagt recitering då den sitter i mitt hjärta sedan 1995 och jag en sen septemberkväll föll handlöst för en bodensare på besök i Kiruna, jag var ju en annans, blott lånad... Inte i en kväll i syrenernas tidoch gullregnens månad men ändå. Och när jag ändå var igång reciterade jag nästa stora favorit Gustaf Frödings En kärleksvisa som är så vacker och sorglig. Det slutade med att jag hade en rörd 15-åring med tårar i ögonen. 

Söndag förmiddag och 13-åringen är med i svampskogen och vi börjar prata om att han behöver ladda ned böcker att ha att lyssna på inför en kommande långflygning. Då får jag plötsligt veta att han håller på och läser (lyssnar på) Robin Hood och litteraturmamman får glädjefnatt men försöker hålla det ganska diskret. 13-åringen med dyslexi har hittat litteraturen på sitt sätt, han älskar att läsa men det är ständigt ett hinder för honom och nu har han hittat sitt sätt att läsa genom ljudböcker och slipper att mamma och pappa alltid måste läsa. Det visar sig att han är en bokmal av stora mått något vi aldrig vetat då det hela tiden har varit tjat om att läsa till dess att vi kom på att han har ju faktiskt problem med det. Och nu läser han Robin Hood, en klassiker! 

Således har de båd tonårsbarnen gjort sin mammas litteraturvetargen lycklig denna helg. De gör mig lycklig mest hela tiden, men ibland tar de mig med storm min Saga och min Einar.   

Av Viktoria - Torsdag 5 okt 21:39

Guernseys litteratur -och potatisskalspajsällskap är en brevroman som jag läste första gången 2009 och skrev om här på bloggen i juni 2009. Anledningen till att jag läst om denna bok? Den är mycket härlig! Förra gången jag läste den hade jag fått den i ett bokbyte, denna gång lockades jag av den efter att ha lästs om den igen i ett par tidningar. 

Året är 1946, andra världskriget är slut och London ligger i spillror. I dessa spillror lever Juliet Ashton, författare, som under kriget försörjt sig på att skriva kåserier under namnet Izzy Bickerstaff och som nu, 1946, givits ut som bok under titeln Izzy Bickerstaff drar ut i krig. En bok som är omåttligt populär. En dag får Juliet ett brev från Dawsey Adams, grisbonde från den engelska kanalön Guernsey. Han har fått en av Juliet's gamla böcker i sin ägo och det han önskar hjälp med av Juliet är att få namnet till en bra bokhandlare i London som kan hjälpa honom att ordna fler böcker av samma författare. Detta är upptakten till resten av boken. Juliet svarar Dawsey som visar sig vara medlem i ett hastigt påhittat litteratursällskap. Hastigt påhittat blev det en natt när Guernsey var ockuperat av tyskarna och det var utgångsförbud. Ett antal vänner på ön hade smygslaktat en gris, haft en kalasmiddag och var på hemväg efter utegångsförbudstiden och stoppades, för att slippa undan straff hittar en i sällskapet på att de har diskuterat böcker och därför är på väg hem så sent. Juliet får genom Dawsey kontakt med resten av sällskapet och börjar brevväxla med dem. 

Guernseys litteratur -och potatisskalspajsällskap är en mycket fin bok, annorlunda att läsa en brevroman men annorlunda bra. 

Jag vill avsluta med ett citat som en av medlemmarna i sällskapet myntat: När man läser en god bok förstörs lusten att läsa dåliga. Så sant som det är sagt!

P.S Läs gärna inlägget från i juni 2009. 


                                             Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap (pocket)  

Av Viktoria - Torsdag 28 sept 21:32

När jag började läsa Entry island slutade jag omedelbart. Jag läste en sida och tre och en halv rad, precis som jag skrivit om här på bloggen. Jag fastnade nämligen vid:

Han sluter ögone och föreställer sig hur det var, hur det kändes, och vet att det var här det började, i en annan tid, i någon annans liv. Vem kan inte trollbindas över en sådan mening? 

Det är iallafall inledninge av Peter May's Entry Island som jag hade mycket svårt att komma in i men som fick mig att hänga kvar och sedan sugas fast för att få veta vad som egentligen hände under 1800-talet och i nutid.

På Entry Island sker ett mord för första gången i mannaminne. Offret är en rik affärsman och till en början tror man att det är hans fru mördaren har varit ute efter. Till ön kallas mordroteln från Montréal med Sime Mackenzie som talesperson då det är en engelsktalande ö i ögruppen Magdalenaöarna som i övrigt är fransktalande. Sime har sitt ursprung från Skottland och har engelska som modersmål men talar även felfri franska. När han träffar offrets fru Kate Cowell slås han av att han har träffat henne förrut. Det är upprinnelsen till denna deckare som också har en sidohistoria i 1800-talets hungerår i Skottland. Som handlar om klasskillnader, emigranter, död, elände och lycka. 

Det är inte ofta jag läser en deckare och fäller en tår, men det har jag gjort när jag läst Entry Island. En tår över levnadöden i 1800-talets Skottland men också över Sime McKenzies levnadsöde i nutidens Montréal. 

Jag har läst May's tidigare böcker som utspelat sig på Hebriderna och förförts av hans landskapsbeskrivningar och känt att jag är där, det gör jag inte in denna bok men den har ändå något som gör att jag tycker att den är läsvärd. Jag kan inte sätt fingret på vad men det känns oväsentligt, May är en författare som jag fattat tycke för. 


                         Entry Island Bild från förlaget

Av Viktoria - Söndag 17 sept 08:10

                                                     Tillsammans är man mindre ensam (pocket)

Ni vet ibland när man läser och känner att man är där, inne i bokens miljöer med karaktärerna. Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda är en sådan bok. Jag läste den för flera år sedan och nu blev det nästa bok i bokcirkeln. Denna gång läste jag den inte, jag lyssnade på den och det var Eva Röse som läste, med bravur. Jag är inte överväldigad av svenska uppläsare men Röse gjorde det riktigt bra. 

Boken handlar om Camille som håller på att tyna bort, bor i en otätad vindskammare i ett av Paris fina områden, arbetar som städerska på nätterna och som egentligen är konstnär. I samma hus i en gigantisk våning bor Philibert de la Durbellière, som kommer från en högadlig gammal familj, stammar som få och säljer vykort utanför Paris' muséer. Inneboende hos Phillibert finns Frank, kvinnokarl och framstående kock med en mormor på ett äldreboende i hemstaden några mil från Paris. Dess tre personers liv och öden vävs samman en kall vinternatt när Phillibert räddar Camille från att frysa ihjäl i sin vindskammare. Han tar henne med sig ned till sin gigantiska våning och vänskapen är ett faktum. Frank är dock inte alls lika positiv till sin nya lägenhetskompis. 

Har du inte läst denna varma roman om de tre udda karaktärerna är det dags att göra det. Och har du läst den är den väl värd att läsa om för Tillsammans är man mindre ensam gör en glad och ger ett hopp om mänskligheten i en allt mer kall värld. 

 

Presentation


En bokläsande statlig tjänsteman med litteraturvetarbakgrund som helst skulle vilja ha en riktig boklåda och tesalong.

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Vickes boklåda med Blogkeen
Följ Vickes boklåda med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se