Någonstans fick jag ett tips om att läsa Agnes Lidbecks Förlåten, jag tror att det var från tidningen VI. Jag hittade den på Nextory och laddade ned den och började läsa direkt och fastnade direkt. Någongting hos systrarna Ellen och Maria fick mig att fastna, kanske deras relation till varandra eller relationen till den döda brodern eller relationen till mamman och pappan. De som skilde sig när Ellen och Maria var nästan vuxna och hur pappan flyttade ut till sommarhuset i Stockholms skärgård och mamman till en lägenhet i Spanien. Hur Ellen får ett prestigefyllt arbete som tar henne runt hela världen flera gånger i månaden och hur Maria arbetar i hemtjänsten och är ensamstående förälder till Dag. Var är pappan till Dag undrar jag som läsare. Och varför är Ellen så distanstagande? 

Jag läser om hur pappan dör och de två systrarna måste spendera ett par veckor tillsammans för att röja ur sommarhuset och hur de återupplever minnen tillsammans och minnen var och en för sig. Huset där storebrodern hängt sig i badrummet och farmodern varit den fasta punkten. 

Förlåten är en vacker roman om relationer mellan syskon, föräldrar, farföräldrar och till ett barn som också är ett syskonbarn. Jag uppskattar den väldigt mycket men är skeptiskt till slutet. Att Förlåten lämnar frågor obesvarade gör inget men slutet känns avhugget. Ändå rekommenderar jag denna roman varmt. 

                Bild från förlaget