Direktlänk till inlägg 26 mars 2017

Min pappa Ann-Christine

Av Viktoria - Söndag 26 mars 09:26

                                                


Jag bläddrar bland e-böckerna på Storytel och hittar Min pappa Ann-Christine, en bok jag tänkte läsa när den kom ut 2014 men sedan kom andra böcker imellan, som vanligt. Men nu fanns den i min ficka och jag började läsa detta vackra porträtt som Ester Roxberg skrivit om sin pappa Åke som när han närmar sig sextio år kommer ut som Ann-Christine. Åke som är trebarnspappa, gift med en kvinna, en riktigt "karlakarl" som bygger, gjuter, tapetserar och lagar allt från cyklar till mat. De tre döttrarna är vuxna och utflugna och det är kanske då Åke får chansen att bli den han alltid känt att han varit. För det kommer fram i boken att han redan som liten känt detta behov. Det handlar om Åkes förvandling och om Esters resa till att få en pappa som heter Ann-Christine istället för Åke, som klär sig i damkläder och bestämmer sig för att leva som Ann-Chirstine på heltid. Hur Ester upplever skam men samtidigt stolthet och när hon till slut frågar om hon fortfarande ska kalla honom för pappa. Och när Ester ringer för att boka kyrka för att döpa sitt nyfödda barn och förklarar att hon vill att hennes pappa ska döpa barnet då han är präst, inga problem får hon till svar och personen i andra ändan ber om pappas namn: 

- Ann-Christine Roxberg.
- Jaså, jag tyckte du sa din pappa.
- Ja.
- ... Jaha.


Det här är en bok som behövs! Den ger så mycket förklaringar och så mycket att tänka på. Att en manlig präst i övre medelåldern byter sitt sätt att leva, från man till kvinna och att det accepteras väldigt väl av kyrkan och av familjen. Min pappa Ann-Christine gör mig varm och jag tycker att alla borde läsa boken för att få mer förståelse för det man kanske inte vet så mycket om. Som man kanske blundar för eller inte törs se. 




 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Viktoria - Torsdag 5 okt 21:39

Guernseys litteratur -och potatisskalspajsällskap är en brevroman som jag läste första gången 2009 och skrev om här på bloggen i juni 2009. Anledningen till att jag läst om denna bok? Den är mycket härlig! Förra gången jag läste den hade jag fått den...

Av Viktoria - Torsdag 28 sept 21:32

När jag började läsa Entry island slutade jag omedelbart. Jag läste en sida och tre och en halv rad, precis som jag skrivit om här på bloggen. Jag fastnade nämligen vid: Han sluter ögone och föreställer sig hur det var, hur det kändes, och vet att ...

Av Viktoria - Söndag 17 sept 08:10

                                                      Ni vet ibland när man läser och känner att man är där, inne i bokens miljöer med karaktärerna. Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda är en sådan bok. Jag läste den för flera år sedan o...

Av Viktoria - Torsdag 14 sept 21:31


Jag ska läsa en liten stund innan ögonen svider för mycket och jag ohjälpligt kommer somna. Jag börjar med en ny bok och läser prologen, en sida och två och en halv rad. De sista två och en halv rad förtrollar mig och nu blir det ingen mer läsning id...

Av Viktoria - Torsdag 31 aug 21:07

Min son är tretton år och har just börjat sjuan. Vecka två är han sjuk och som förälder river vi vårt hår för vi vill inte att han ska halka efter från början. Jag skriver ut uppgiften de har jobbat med i engelska under veckan och den har trettonårin...

Presentation


En bokläsande statlig tjänsteman med litteraturvetarbakgrund som helst skulle vilja ha en riktig boklåda och tesalong.

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Vickes boklåda med Blogkeen
Följ Vickes boklåda med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se