Alldeles lycklig över att ha lyssnat på And then their were non slängde jag mig över ytterligare Agatha Christie-deckare; Lord Edgware dies. För det gäller att passa på att utnyttja gratismånaden på sighten för ljudböcker så mycket som möjligt. Det är dessutom alltid en stor glädje att hitta en av mig oläst Christie, det händer inte särskilt ofta. Lord Edgware dies är en Christie-deckare när de är som bäst! Hercule Poirot är mysterielösaren och med sig har han sin goda vän och vapendragare Kapten Hastings som dessutom är bokens berättare. Som ofta när Poirot är deckare är Scotland Yards komissarie Japp också med i boken. Lord Edgware dies börjar med att Lady Edgware proklamerar att hon tänker döda sin man för att kunna gifta som sig. Hennes plan är att helt enkelt ta en taxi hem till Lord Edgware och döda honom. Bara ett par dagar efter detta hittas Lord Edgware död, mördad. Det finns flera personer som vinner på hans död; först och främst Lady Edgware som nu kan gifta sig med vem hon vill, Lord Edgwares brorsson som ärver både titel och förmögenhet och sist men inte minst Lord Edgwares dotter som blir av med sin genomelake far. Den mest misstänkta blir givetvis Lady Edgware men hon har ett vattentätt alibi, hon har befunnit sig på middag med 13 personer som alla går i god för att hon var där. Mysteriet är ett faktum. Som vanligt i en Christie är det ett stort persongalleri som spelar större eller mindre roller. Och som vanligt är Poirot så där lagom divig och Hastings så där oseende och virrig som han är. Och som vanligt är komissarie Japp så där enkelspårig i sitt tankesätt till dess att Poirot ger honom andra infallsvinklar.

Rekommenderar jag att läsa denna deckare? Ja! För detta är en Christie-deckare när de är som bäst. Skriven på 1930-talet med handlingen i ett sommarvarmt London. Har man varit i London känner man igen vissa adresser och hotell och det är underhållande det också.