Alla inlägg under januari 2013

Av Viktoria - 26 januari 2013 13:21

Det är den välklädde mannen som läser Keplers Eldvittnet, hon med den jamande katten i en bur som läser Pedagogisk förälder, den skäggige som läser en kvällstidnings oddssida och så jag som läser Karen Blixens den afrikanska farmen.

Av Viktoria - 20 januari 2013 14:56

 

Saga ska bli gästbloggerska här på Vickes boklåda. Hon är min, snart, 11-åriga dotter som precis som mamma är helt såld på läsning och böcker. Kamratposten är en stor favorit också, och den håller hon helst för sig själv så att jag och hennes far inte får veta vad hon får lära sig... Iallfall kommer Saga att skriva här på bloggen ibland om de böcker hon läser. Hon tar det på stort allvar och därför passar det ju ypperligt med en bild på henne på Alvaret på Öland.

Av Viktoria - 19 januari 2013 16:43

Det är med kärlek jag läser Jonas Gardells Torka aldrig tårar utan handskar 2. Sjukdomen. Kärlek till alla de homosexuella män som levde under 1980-talet med oron för HTLV-3, sedemera HIV, och AIDS. De som levde med svarta rubriker om en ny pest som drabbade homosexuella män och om hur osunt deras leverne var. De som levde med vetskapen om att deras vänner låg för döden på infektionskliniker utan någon hjälp att få.

När jag läste första delen i denna trilogi, Torka aldrig tårar utan handskar 1. Kärleken, kände jag en stor saknad efter Rasmus och Benjamin och deras vänner när boken tog slut. Men så kom TV-serien som är baserad på de tre romanerna och jag fick se dem och leva med dem i tre delar i SVT. Men sen tog även serien slut så när Torka aldrig tårar utan handskar 2. Sjukdomen låg i min brevlåda blev jag alldeles glad. För att följa Rasmus och Benjamin är något jag gärna gör genom Gardells fina språk. Precis som i del ett varvas handlingen med autentiska tillbakablickar i hur det var. Man får följa Rasmus och Benjamin genom de första åren av sitt förhållande, hur lyckliga och olyckliga de är, hur stark vänskapen är mellan dem och Paul, Lars-Åke, Seppo och Bengt är och hur livet går i kras när beskedet kommer.

Benjamin slits mellan Rasmus och sin familj som är Jehovas vittnen, pappa vill att Benjamin ska gå i kyrkans tjänst och knacka dörr och sprida budskapet medan Benjamin själv helst vill vara med Rasmus. Rasmus i sin tur kräver av Benjamin att han ska komma ut för sin familj vilket är allt annat än enkelt för Benjamin med tanke på hans bakgrund. Det ska till ett sjukdomsbesked för att Benjamin ska kunna tala om för sina föräldrar. Man får följa Reines sista tid på isoleringen på Roslagstulls sjukhus. Hur han i ensamhet genomlider den sista tiden i plågor och rädsla. Han vill inte att hans familj ska veta vad det är han dör av, men samtidigt vill han ha sin mammas ljus. Han väljer dock bort det för att förskona familjen från att få veta vem han egentligen är.

Man får vara med när Rasmus talar om för sina föräldrar att han är homosexuell en tidig morgon i februari när föräldrarna ska uppvakta honom på hans 20-årsdag. Starkt!

Paul har en mindre roll i denna bok men när han är med är det glädje, glitter och glamour.

Gardell har hela tiden bibelcitat, jämförelser med bibeln och kristna ord som följer våra karaktärer. Reine som växer upp med en bonad som har budskapet: "JESUS IS THE MASTER OF THIS HOUSE, THE UNSEEN GUEST AT EVERY MEAL, THE SILENT LISTENER TO EVERY CONVERSATION!" Benjamin som är uppvuxen med Jehovas vittnen kan sin bibel utan och innan men förstår ändå att han inte är sjuk som är homosexuell, vad än församlingen försöker säga honom, det är ett jobbigt ögonblick. När sedan föräldrarna besöker honom för att ha "begravningskaffe" för honom, för de älskar honom men kan aldrig mer träffa honom, för dem är han död.

Torka aldrig tårar utan handskar 2. Sjukdomen är en bok som jag vill kalla fin. Och som sagt jag har läst den med kärlek, som moster och som kompis. Roger, du hör ju till den här generationen, jag har läst den med dig i mina tankar <3


                                                  

  Omslagsbild: Torka aldrig tårar utan handskar: 2. SjukdomenRecensionsex. och bild från förlaget

Av Viktoria - 14 januari 2013 21:01

                                                I stundens hetta

Åh, en deckare! Viveca Stens I stundens hetta har underhållit mig på bussen fram och tillbaka som e-bok i mobilen. Det var bara det att I stundens hetta var så bra att den fick följa med i sängen också. Precis som Viveca Stens tidigar deckare utspelar sig I stundens hetta på Sandhamn i Stockholms skärgård. Denna gång är det ett mord som sker på midsommardagen efter festande under ett par dygn på Sandhamn. Det är en av besökarna på ön som hittas mördad på en enskild strand. Samtidigt försvinner huvudpersonen Noras pojkväns 14-åriga dotter Wilma. Nora tar kontakt med sin barndomsvän polisen Thomas Andreasson, som alltid är utredaren i Stens deckare, för att få hjälp med att finna Wilma. Thomas får dock mordet på sitt bord och försöker lugna Nora med att Wilma kommer att komma till rätta. Thomas får hjälp av sin närmsta kollega Margot och den nya kollegan Henry Anjou med fallet. Från början har de svårt att finna vittnen till mordet men snart tar fallet en vändning som de inte räknat med. Och vad har hänt med Wilma?

Som sagt, jag gillar I Stundens hetta. Det är en riktigt bra deckare som är väl värd att läsa liksom Viveca Stens tidigare Sandhamnsdeckare.

Av Viktoria - 13 januari 2013 09:47

Så var den äntligen här! I ett brunt paket i brevlådan låg Mr. Grey och väntade på mig en grå januaridag. Vilken lycka att ha Femtio nyanser av frihet i sin hand! Som jag, och flera i min bekantskapskrets, har väntat.

Jag började läsa samma kväll och blev besviken. E.L James hade inte alls samma sting i denna del tre, och då menar jag inte i beskrivningarna om sexet för de var sig lika. Utan själva storyn, det känns som hon tappat geisten. Men när jag efter ett par kvällars läsning nått knappt 400 sidor in i boken blev det plötsligt bättre igen, om än förutsägbart.

Femtion nyanser av frihet börjar på franska rivieran där Ana och Christian håller på att avsluta sin smekmånad. Ana har tillbakablickar och läsaren får följa med på bröllopet mellan de två och vad som hänt efter det men innan sluttampen på smekmånaden. Det är uppenbart att Ana trotsar Christian och hans idéer om hur hon ska bete sig mer än i de tidigare böckerna och det är uppfriskande. Efter smekmånaden börjar vardagen i Seattle; Christian sköter sitt företag och Ana fortsätter som redaktör på det lilla förlaget SIP. Christian tycker dock att hon inte behöver arbeta men där är Ana bestämd.

Givetvis har Mrs. Robinsson en del i handlingen även i denna bok, men mycket reducerad. Däremot fortsätter jakten på den som saboterade helikoptern i Femtio nyanser av mörker och det blir som en liten deckargåta invävd i handlingen. Ana visar på stort mod i upplösningen på den. Hon visar också på jädrar anamma när en alltför närgången kvinna tafsar på Christian, mycket roligt.

Bokens slut är som jag tidigare nämnde förutsägbart, men det gör inte så mycket. Däremot förargar författaren mig med en replik Ana har. Då kände jag att det märks tydligt att författaren själv inte har någon dotter, jag vill inte avslöja vad det är men alla kvinnor med döttrar kommer att förstå vad jag menar. Allra sist i boken får man läsa ett par scener ur första boken sett ur Christians perspektiv och det är mycket trevligt. Berättarperspektiv är en intressant fråga enligt mig och eftersom alla böckerna är berättade av Ana är det roligt att få läsa lite ur Christians perspektiv. Är det månne det som är E.L James nästa projekt att skriva om alla böckerna ur Christians perspektiv?

Nu är det slut på Mr. Grey och det känns lite tomt. Men jag tror att E.L James skulle ha hållt sig till två böcker, del tre känns urvattnad och lite krystad fram till ungefär sidan 400. Översättningen till svenska är inte heller lika bra som Femtio nyanser av honom och Femtio nyanser av mörker och alla tre har olika översättare. Men har man nu läst del ett och två måste man ju läsa del tre tycker jag, men sänk förväntningarna.

                                     Omslagsbild: Femtio nyanser av frihetRecensionsex. och bild från förlaget

Av Viktoria - 5 januari 2013 20:32

2012 har jag läst 36 böcker av skönlitterär stil. Fast egentligen är det 38 för Mr. Ripley av Patricia Highsmith är tre i en, En man med många talanger, En man utan samvete samt En man med onda avsikter, en samlingsroman som jag blev alldeles såld på, vilken obehaglig människa Ripley är och ändå kunde jag inte låta bli att tycka om honom på något vis.En bok har jag läst i år och blivit lika förförd för andra gången och det är Vi, de drunknade av danska Carsten Jensen. Förutom dessa 36 har jag läst en och annan barnbok, faktabok och lite annat smått och gott. Det är dock de 36 skönlitterära jag redovisar här:

Deckare: 10 stycken, vissa mycket bra andra rena skräpet.

Romaner: 16 stycken, de flesta riktigt bra och, ja, jag är en av dem som fallit pladask för Mr. Grey med alla sina nyanser.

Thriller: 1 stycket, Mörka platser som jag inte kan kategorisera som en deckare.

Novellsamlingar: 4 stycken, varav en är Het, en ungdomsnovellsamling med erotiska noveller.

Ungdomsböcker: 5 stycken varav Hungerspelen är en och Eld en annan, de kvalar nästan in i vuxengenren.


Nu ser jag fram 2013 och all läsning jag har framför mig.

Av Viktoria - 3 januari 2013 17:10

                                                  
  När döden kom till Pemberley (inbunden)


Som jag ville ha P.D James´När döden kom till Pemberley! En fortsättning på Jane Austens fantastiska Stolthet och fördom och dessutom av P.D James! Och så glad jag blev när jag fick den i julklapp! Och så besviken jag är på den!

Så där, ja, fyra utrop på raken. Min goda vän Catarina sa: "Jaså, ännu en fortsättning på Stolthet och fördom, en i mängden." Jaha, ja, tänkte jag men hon kommer att vilja läsa den när jag läst den och berättar hur fantastisk den var. Men så kommer det inte att bli.

När döden kom till Pemberly tar vid 8-9 år efter att vi lämnar Mr. Darcy och Elizabeth alldeles nygifta i Stolthet och fördom. De har hunnit få två barn och är fortfarande lyckligt gifta och bosatta på Pemberely tillsammans med Darcys syster Gerorgiana som fortfarande är ogift. Hon har dock två friare på besök på Pemberley tillsammans med Elizabeths syster med man när det en sen kväll plötsligt kommer en vagn stormande mot Pemberley. Ut ur vagnen ramlar Elizabeths yngsta syster Lydia som skriker att hennes man, Wickham, är mördad. En liten skallgångskedja ger sig ut från Pemberley och finner i skogen Wickham gråtandes över sin döda vän kapten Denny. Wickham är påtagligt berusad och säger att det är han som dödat sin vän. Detta hör alla de tre männen, Darcy och Geroginas två friare. De ser till att få tillbaka kroppen och Wickham till Pemberley och kontaktar sedan polismakten.

Sedan tar en lång och krånglig berättelse vid om rättegång, först en i Pemberley och sedan en i London. Hur boken slutar avslöjar jag inte om någon vill läsa den.

Jag tycker att James har skrivit en omständig bok, den hade passat bättre som novell än som roman. Då hade nämnligen storyn hållit mycket bättre. För det är inget fel på motiv och upplösning men det är en väldigt lång väg dit.

Presentation


En bokläsande statlig tjänsteman med litteraturvetarbakgrund som helst skulle vilja ha en riktig boklåda och tesalong.

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards