Min snart elvaåriga dotter Saga håller just på att avsluta sist delen i Laura Ingalls Wilders serie om sin uppväxt i ett nybyggande U.S.A Under några månader har jag morgon och kväll fått rapport om vad som hänt i just den boken hon hålller på med för tillfället. Och det är en fröjd! Jag har själv läst serien minst två gånger när jag var i Sagas ålder och jag minns så mycket av den märker jag när Saga berättar. Jag kan fylla i meningarna hon börjar för jag minns trots att det gått nästan 30 år. Nu har Saga lite sorg för hon håller på att läsa den sista delen och hon vill som inte lämna Laura och hennes familj. Jag förstår Saga precis, för det är svårt att lämna vissa böcker och enligt Saga själv är detta det bästa hon läst. Det glädjer ett modershjärta att läsning kan sluka även ens barn så att allt annat blir oviktigt.