Jag har just avslutat Ulrika Kärnborgs Myrrha. Vilken kärlekshistoria! Liknar inget jag läst tidigare i den genren.

Hannah lämnar redan som barn sin familj för att tjäna i bättre familjer i det viktorianska England. Hannah har ett så kallat aristokratiskt utseende vilket tilltalar många män men hon håller på sig för hon vet att hon är ämnad för något bättre. Hon sliter hund i många olika familjer och har en plats i London när hon träffar Lord Arthur Munby och kärlek uppstår. Men det är en kärlek som är förbjuden då de kommer från helt skilda samhällsklasser, men det är också en kärlek som håller i sig trots allt. Kärleken har dock ett pris, de får smussla med den och aldrig visa sig tillsammans ute. Arthur har en viss kärlek, nästan en pervision, för att studera arbetarkvinnor i deras arbete. Se deras kroppar, de starka musklerna och seniga armarna. Hannah är den vackraste av dem alla tycker Arthur och han ber henne smörja in sig med aska för att bli smutsig, han tycker att hon är extra vacker då. När Hannah inte kan försörja sig i London och får lov att söka arbete på landsbygden vill Arthur att hon skriver brev till honom med beskrivande texter över sina arbetsuppgifter. Han vill veta allt om hennes arbete och hur hon utför sina sysslor. Arthur är den dominanta medan Hannah är den undfallande och den som lyder. Hon säger upp sig från arbeten för att han vill det och får leva på gatan på grund av det, han försörjer henne inte. Hon tar en ny plats och historien upprepar sig.

Kärleken mellan Hannah och Arthur är livslång, den går upp och ned, den sårar och förgör, den botar och värmer men den är framförallt djup.

En otroligt vacker historia! Min favoritkärlekssaga är den om Tristan och Isolde, denna kvalar in som den bästa sanna kärlekshistorian.