Alla inlägg under november 2009

Av Viktoria - 29 november 2009 09:26

Högläsaren blev min oas i lästorkan. Boken är skriven av Bernhard Schlink som är en tysk författare. Bokens huvudperson är Michael och det är också han som är berättaren. Han är femton år första gången han träffar den drygt tjugo år äldre Hanna och de inleder en affär. I början handlar det bara om sex och den unge Michael är helt förtrollad. Lite längre fram vill Hanna att han ska läsa högt för henne ur de böcker som ingår i hans gymnasieutbildning i litteratur. Deras rutin blir att ses, duscha tillsammans, älska och sedan att Michael läser högt. Detta pågår över ett år, tror jag för tidsperspektivet är lite suddigt, under 1960-talet. En dag när Michael kommer för att som vanligt träffa Hanna är hon försvunnen, hon har flyttat och inte lämnat någon adress. Michael blir förtvivlad och känner sig sviken av sin stora kärlek.

Några år går och när Michael studerar jurdik ska de följa ett fall där ett antal kvinnor står åtalade för att varit verksamma som SS-vakter i olika koncentrationsläger. Michael känner genast igen Hanna som en av kvinnorna och detta gör att han föler rättegången slaviskt. Det är under rättegången han kommer på att Hanna är analfabet. Detta är Hannas stora hemlighet i livet och istället för att erkänna det tar hon på sig det största ansvaret för de brott de åtalde SS-kvinnorna står åtalade för och hon får livstids fängelse.

Michael gifter sig så småning om med en kvinna och de får ett barn, men han är inte lycklig då han hela tiden saknar det han haft med Hanna som ung. Han skiljer sig och söker efter någon likhet av Hanna i alla kvinnor han träffar, utan resultat. I sin ensamhet börjar han läsa in böcker på band som han skickar till Hanna i fängelset så deras historia fortsätter på distans via kassettband och Michael fortsätter att vara Högläsaren för den mycket äldre Hanna som han aldrig kan glömma.

En mycket annorlunda kärlekshistoria. Kanske inte så jättebra men mycket interessant då kärlekshistorian känns osannorlik, rättegången är intressant och Michaels aldrig sinande kärlek till Hanna.

  

Av Viktoria - 25 november 2009 16:25

Var med barnen på sta´n idag och det leder alltid till ett besök på Akademibokhandeln. Barnen vill in och titta på barnböcker och allt smågrejs de säljer och jag är ju inte den som säger nej när det handlar om böcker. Stod då och klämde lite på några böcker som verkade intressanta, bland annat De som viskade; tystnad och terror i Stalins sovjet av Orlando Figes. Tänk en sådan bok! Figes har hittat brev, andra dokument och gjort intervjuer och skrivit en bok om hur "vanliga" människor levde under Stalins välde. Tänk att läsa den! Att få ta del av hur människor inte vågade tala om vad de tyckte om staten och om hur de hade det. Jag ska genast ställa mig i kö på den boken.

Sedan var det ju ett och annat jag skulle kunna tänka mig att läsa, till exempel De fattiga i Lodz av Steve Sem-Sandberg, den ska jag nog köpa i julklapp till någon så att jag sedan kan be att få låna den och läsa, man får inte vara dum...

Av Viktoria - 19 november 2009 20:27

Jag läser igen! Torkan är över, jag har hittat en oas! Återkommer.

Av Viktoria - 18 november 2009 20:01

Förra måndagen tog mamma och jag lilla Yarisen upp till Stockholm för att på Brasseri Elverket titta och lyssna på Michael Nyqvist som pratade om sin debutbok När barnet lagt sig. Arrangemanget hölls av Bookyourlife i samarbete med tidningen Amelia. Innan Nyqvist gjorde sitt var det författaren och radiomänniskan Gabriella Ahlström som berättade om sin romandebut De oförglömliga.

Det hela var väldigt jippoaktigt. Det var ganska dyrt, 275 kronor, och i det ingick att man fick en smörgås, ett glas vin (eller som jag som körde en Ramlösa) och en så kallad goodie bag som innhöll en pocketbok, en film, tuggummi, choklad, en Amelia (som jag redan hade) och lite annat skrufs. Själva författaruppträdanena var bara en timme, med bytet av författare. Det var väldigt trevligt och roligt att höra de två författarna själva prata om sina böcker och hur och varför de kommit till, men det var alldeles för kort. Jag hade hellre lagt de 275 kronorna och färden till Stockholm på en teaterbiljett. Jag har iallafall fått två böcker att köa till på biblioteket, det är ju alltid något.

Av Viktoria - 11 november 2009 19:58

Jag har total lästorka och det är så trist! Jag läser tidningen varje dag, ovanligt noga då jag ändå inte kommer mig för att läsa en bok. Jag har börjat på en bok som min ena syster rekommenderat Livstid av Dean Koontz och har läst cirka 20 sidor men har ingen läslust att ta mig vidare. Jag har Barack Obamas Min far hade dröm ligger och väntar på att jag ska läsa den. Det boken jag längtat efter att läsa så himla länge och nu kommer jag mig inte för. Vad är det som händer??? Jag vill läsa men det går inte. Hjälp!

Av Viktoria - 4 november 2009 18:57

Efter en kortare köperiod i bibilotekets kö, dock inte rent fysiskt, fick jag i min hand Arnarldur Indriðasons Änglarösten. Jag har haft en liten lästorka på någon vecka men denna bok tog försvinnande snabbt slut. Även Änglarösten bjöd på en bra deckare. Jag inser mer och mer att Indriðasons "hjälte", Erlendur, är en väldigt kufisk man som lever ett liv som nästan lutar till att vara eremitiskt. I denna bok finner man ett lik, dörrvaktmästaren, i ett rum i källaren på ett hotell. Detta leder till att Erlendur checkar in på hotellet och bor där medan utredningen pågår. Han får ett rum som elementet är trasigt i, vilket är föga förvånande när det gäller just Erlendur. Genom snirkliga, snåriga stigar leder Erlendur sina två kollegor fram till lösningen. Det är inte lätt att finna ut vem som är mördaren i Indriðason i dessa böcker förrän precis i slutet och det är så jag tycker det ska vara.

Boken handlar alltså om en anställd på ett av de större hotellen i Reykavik som blir mördad i sitt kyffe till rum som han bor i, i källaren. Mannens bakgrund börjar nystas upp och medan man gör det hittar man även pedofiler, prostituerade, knarkare och lite annat smått och gott.

Indriðason skriver så att lockelsen till Island hos läsaren blir stor, han skönmålar inte sitt land och sin stad, Reykavik, men han berättar med sådana ord att det blir lockande. Ska jag rekommendera denna bok? Ja, okej det kan jag göra, inte lika varmt som Kvinna i grönt, men ändå.

Av Viktoria - 1 november 2009 21:38

Har idag fått mammas och pappas gamla lexikon. Det är egentligen min morfars gamla, han dog 1976, och de 32 banden är ifrån 1950-talet. Det är Svensk Uppslagsbok och de är så fina!!! De har varit i mina föräldrars ägo sedan min mormors bortgång 1982 och jag har alltid tyckt om dem, de var ju i och för sig inaktuella redan på 1980-talet när jag gick i skolan och jag hade därför ingen större användning av dem. Ändå tycker jag om dem, nu för att det är himla mycket lustigheter som står i dem, men också för att de är så vackra på ryggarna. De bildar ett mönster.

Detta lexikon har ikväll lett till några timmars umgänge med mina böcker. Jag var tvungen att plocka om i bokhyllan för att få plats med lexikonet. Det är alltid trevligt att umgås med sina böcker men idag var det extra trevligt eftersom jag passade på att ställa alla skönlitterära böcker i bokstavsordning, nu är det ordning i min bokvärld.

Presentation


En bokläsande statlig tjänsteman med litteraturvetarbakgrund som helst skulle vilja ha en riktig boklåda och tesalong.

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards