Jag har just bekantat mig med en ny deckarförfattare, det är den isländska författaren Arnaldur Indriðason. Han är, som många andra författare, journalist i grunden. Jag har läst den första av hans deckare som publicerats på svenska och det är Glasbruket. Glasbruket utsågs 2002 till Nordens bästa kriminalroman vilket jag förstår. Det är en tät handling i boken, den väver ihop intrigen väl och låter inte läsaren förstå allt för mycket, bara lite lagom så där. "Deckarhjälten" är en man, Erlendur, i femtioårs åldern, sliten, lite skabbig, frånskild och otroligt skarp. Han har mycket erfarenhet och det lyser igenom alla negativa påståenden om honom. Boken utspelar sig under några dagar hösten 2002 i Reykavik men väver samtidigt in Island på 1960-talet. Jag tycker om handlingen i boken och det känns annorlunda att läsa en deckare som inte är svensk, engelsk eller möjligen amerikansk. Det känns som en frisk fläkt in i deckarvärlden, i min deckarvärld iallafall. Jag förundras och gläds över de isländska namnen, såväl på personer som på städer. I vilket annat land kan man till exempel heta Kólbrun? " Dessutom figurerar en sedan länge pensionerad polis vid namn Marion Briem. Namnet gäckade mig, jag försökte söka efter ett "han " eller ett "hon" någonstans i texten för att få reda på om det var namnet på en man eller en kvinna men jag hittade ingen ledtråd. Några sidor senare står följande:

-Vänta nu Marion? Marion? Vad är det för nåt - Marion? Vad är det för ett namn egentligen? Är det en man eller en kvinna?

---

-Det undrar jag själv emellanåt, svarade Erlendur och tog upp sin mobiltelefon.

(Sid. 162)

Sådant gillar jag! Allt behöver man inte veta.

En bra deckare som passar bra en murrig höstmånad i Sverige. Läste ut Glasbruket igårkväll och började på Indriðasons nästa bok med samma poliser, Kvinna i grönt, redan i morse.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

                             Bild från förlaget    Nu är det mycket länge sedan jag skrev om böcker. Det betyder inte att jag inte läser hela tiden men det har inte funnits inspiration till att skriva om det jag läser. Men NU är det dags! Det är ...

                                       Bild från förlaget   Fick för mig att kolla efter en deckare på Nextory och snubblade över Fjällsjön av Anna-Karing och Björn Olofsson. En välskriven deckare som utspelar sig i och kring staden där jag bruka...

Den åttonde boken om Sebastian Bergman och hans kollegor inom polisens Riksmord, den åttonde och sista. Det är lite vemodigt att det är slut nu och vilket slut författarna Michael Hjort och Hans Rosenfeldt lämnar läsarna med! Riksmord är på väg att...

                                Bild från förlaget   Till bokcirkeln denna gång var valet av bok Ett ord för blod av Faysa Idle. En bok med Faysas historia kring gängkriminaliteten i Järva, själv var hon boende i Tensta, född och uppvuxen där. En...

Det går trögt att läsa just nu och det har varit så sedan i augusti när min Mamma gick bort. Hjärnan är inte riktigt där jag vill. Men det går bättre och bättre.  Årets första avslutade bok är Sara Strömbergs tredje bok om den underbara journaliste...