Vi bor nära en kyrkogård och en bit från kyrkogården går det tackor med lamm och betar. De sist nämnda har en viss dragningskraft på barn vilket gjorde att jag igår var där och tittade på de söta lammen tillsammans med min son, 5 år, och min systerdotter, 13 år, som faktiskt också tyckte att det var kul. När vi passerade kyrkogården för att ta oss till djuren fick jag se att det skulle ske dramatiserade vandringar på kyrkogården, och döm om min förvåning att jag faktiskt inte hade missat dem, det är annars vanligt i min värld att jag upptäcker begivenheter en dag för sent. Det ska jag se, tänkte jag och ringde genast till mamma som också är intresserad av sådana begivenheter. Hon hade tänkt att gå just ikväll klockan 19:00, så det gjorde vi. Det är det detta inlägg ska handla om, sent om sider. Det var jätteroligt att genom en amatörteatergrupp få lära sig mer om Eskilstunas stora män, och en och annan kvinna. Eskilstuna är en industristad och många av grundarna till industrierna i vår stad ligger begravna på S:t Eskils kyrkogård, vilken vi bor nära. Det var om dessa det hela handlade om. Människorna i gravarna dök upp, skådespelare alltså, och berättade om sina liv i Eskilstuna, oftast i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, om vad de grundat och liknande. Väldigt intressant och givande! Lite kultur och lite historia mellan sju och åtta en kväll är inte dumt, till och med jag tyckte att det var värt att slita mig från min spännande bok för det. Nästan så att jag vill kalla det sommarkul!