Jag läser och läser och läser, men boken tar aldrig slut. Hade den inte haft det fantastiska citatet i början hade jag slutat för länge sedan . Men det citatet gör att den faktiskt är läsvärd även om den är segare än kådan som min kära dotter hade mellan tänderna efter en skogsutflykt med skolan häromdagen.

Så jag har alltså inte dött eller glömt bort min kära lilla boklåda, jag försöker bara ta mig loss ur det seeega.