Norska Anne Holts senaste bok, 1222 över havet, köade jag för på biblioteket i över en månad och det var med spänd förväntan jag slog upp den och började läsa. Man kan säga att jag hade höga förväntningar och föll hårt. Den var en stor besvikelse... till att börja med (och ganska långt in i boken). Sedan besvarades mina högt ställda förväntningar och den blev bra, så bra att jag inte kunde sluta läsa för jag ville veta hur allt skulle gå.

Boken utspelar sig inom högfjällhotellet Finses fyra väggar. I princip alla som befinner sig på hotellet är evakuerade från ett tåg som spårat ur i närheten av hotellet. Boken är berättad i jag-form, det är före detta kommisarien vid Oslopolisen Hanne Wilhelmsen som är den som berättar. Hon är en av närmare tvåhundra personer som evakuerats från det urspårade tåget och hon börjar omedelbart observera olika människors beteende. Hanne Wilhelmsen är rullstolsbunden, efter en skottskada hon ådragit sig genom sitt arbete som polis, och hon befinner sig i princip hela tiden i hotellets centrala delar och har därför god översikt över alla andra passagerare. Wilhelmsen är som en Miss Marple i Agatha Christie´s böcker, ständigt iakttagande, men en "osynlig" människa som ingen egentligen noterar. Liksom Miss Marple alltid gör hamnar Wilhelmsen i en mordhistoria och blir tillfrågad/påtvingad att ta sig an fallet av bland annat en mycket exentrisk läkare som har vissa likheter med Agatha Christie´s Poirot. Tillsammans med denna läkare, hotelldirektören Berit och en advokat Geir tar hon sig an att lösa fallet och medan hon håller på med det sker ytterligare ett mord och en rad märkliga händelser. Holt är en bra personbeskrivare, ibland ger hon detaljerad information om en viss människa och ibland om en hel grupp människor. I sann Agatha Christie-anda avslutas boken med att alla gäster på hotellet är samlade i ett rum och där lägger Wilhelmsen fram lösningen på gåtan. Det känns som Holt har haft Christie som förebild när hon skrev denna bok och det är ju ingen dålig förebild precis! Så okej, den var värd att köa för, gör det och läs den.