Senaste inläggen

Av Viktoria - Onsdag 16 jan 14:09

Jag laddade ned Nuckan av Malin Lindroth för ganska länge sedan och så har det inte blivit av att läsa den förrän nu. Och vilken tur att jag kom mig för att läsa fantastiska Nuckan

Malin Lindroth skriver om sitt eget liv som ensamstående, ofrivillit ensam i närmare 30 år. Ingen man och inga barn. Hon har bestämt sig, nu när hon är 50 +, att hon ska reclaima ordet nucka. Och hon gör det med bravur! 

Man får följa Malin från ungdomen till idag, genom tankarna i tonåren via samboskap i 20-års åldern till Nuckan hon ser sig som idag. Historian om ordet nucka behandlas och Malins många tankar kring det. Hon berättar också om hur hon fått nej, nej och åter nej från män hon velat ha en realation med. Ibland gör det mig ledsen hur hon har behandlats; en kär kvinna som blir ratad för hon inte är vacker nog eller för att de egentligen vill ha något annan, någon annan. Hur hon lämnar samboskapet och tror att hon ska träffa någon annan att dela livet med, men aldrig gör det. Jag tror vi är många kvinnor som tagit det steget, lämnat ett samboskap, och gett oss ut i ett annat liv och tagit för givet att vi kommer träffa någon annan och gör det förr eller senare. Men det gör inte Malin. 

Nuckan rekommenderas varmt som en tankeväckare hur vi i samhället ser på personer som lever ensamma, utan partner, utan barn, och gör det ofrivilligt. Den väcker också tankar om hur vi ser på andra personer i samhället. 

Jag anar att boken kommer användas i kurser i litteraturvetenskap, kvinnolitteratur, jag hoppas att den kommer att göra det för det är den värd.


                                             Omslagsbild: NuckanBild från förlaget


ANNONS
Av Viktoria - Tisdag 15 jan 15:23

1920 kom Agatha Christies första deckare, The mysterious Affair at Styles, ut i U.S.A och året efter i Storbritanninen och hon introducerade Hercule Poirot, som skulle komma att bli en av världens kändaste privatdetektiver. Nio år senare ges boken ut i Sverige med titeln En dos stryknin

Det är rätt häftigt att läsa om denna bok och få Christies första verision av Poirot. Han är flykting efter första världskriget ifrån Belgien och bor tillsammans med ett antal andra belgare i ett hus i byn Styles St Mary. I samma by på godset Styles befinner sig kapten Arthur Hastings, bokens berättare, som gäst till sin vän John. John bor med sin styvmor, Emily Ingelthorpe och hennes man samt sin fru och sin bror på godset. Där finns också en sällskapsdam och en ung släkting som styvmodern tagit under sina vingar. Hastings känner Poirot sedan innan kriget och när Emily Ingelthorpe mördas ber Hastings Poirot om hjälp. Poirot är mycket villig att hjälpa till eftersom det är Mrs. Ingelthorpe som är välgöraren som gjort att han kunnat komma till England från Belgien och börja ett nytt liv där. Det visar sig att Ingelthorpe har blivit giftmördad och snabbt blir hennes mycket yngre make misstänkt, en misstanke som man snart slår ur hågen och inriktar sig på andra familjemedlemmar. 

Det är en riktig pusseldeckare och Poirot får stila medans Hastings är den lite tröge som kommer med en och annan kommentar som får Poirot att komma vidare i sin utredning. 

Det är onekligen häftigt att Christies första deckare gavs ut 1920 och att hon sedan fortsatte skriva både deckare och romaner fram till 1976 då hennes sista deckare publicerades. En hel mansålder. 


                                                     Bildresultat för the mysterious affair at styles

ANNONS
Av Viktoria - Onsdag 9 jan 06:22


                                     Binas historia


Jag har, som jag tidigare skrivit om, flera gånger, ynnesten att vara med i en bokcirkel tillsammans med sex andra kvinnor. Vi läser allt mellan himmel och jord, allt utom deckare för cirkeln startade för att några i cirkeln ville komma ifrån deckarträsket. Vi har gjort ett undantag och läst Kerstin Ekmans fantastiska Händelser vid vatten för några år sedan. 

Till nästa träff ska vi läsa Binas historia av Maja Lunde. För det första en norsk författare, wow! Jag har nog inte läst något norskt sedan jag läste Dinas bok av Herbjörg Wassmo. Nu utspelar sig Binas historia inte alls i Norge, det enda som nämns om Norge är norskt virke. Boken utspelar sig i Herfordshire i England under 1852, i U.S.A., Ohio, under år 2007 och i Kina år 2098, i distrikt 242, jag återkommer till det. I England träffar vi William, en man med stora drömmar om forskning och med en allt för stor familj som han behöver försörja. Han är en känslig själ som haft möjlighet att vara forskningsassistent till en stor forskare i byn men fallerat och har bestämt sig för att aldrig mer gå upp ur sängen. Han har stora förhoppningar till sitt äldsta barn och den enda sonen, Edmund. Edmund själv har helt andra planer än att studera vidare som pappan vill, det förstår man snabbt som läsare medans William är blind för sonens liv och leverne. Att äldsta dottern Georgia däremot vill läsa vidare och är mycket intresserad av det pappan gör, när han väl tar sig ur sängen, märker han inte alls till en början. När William tar sig upp ur sängen gör han det för att börja forska på bin och dess samhälle. Han uppfinner en ny sorts kupa som ska underlätta för biodlare och för att bina ska ha det så bra som möjligt, och vid hans sida finns hela tiden Georgia. 

I Ohio träffar vi George som är biodlare till professionen, han har en stor gård med massor av bikupor som alla är byggda för hand efter en ritning som en släkting tog med sig från England när denne emigrerade till U.S.A mer än hundra år tidigare. Ritningen har följt släkten sedan dess och alla män har i rakt nedstigande led varit biodlare. George i sin tur har sonen Tom som han sätter ett stort hopp till ska ta över gården, precis som det ska vara. Tom själv är intresserad av helt andra saker än att ta över biodlingarna och gården. George försöker tvinga sin son att jobba på gården vilket Tom gör mycket ovilligt, till en början. 

I Kina träffar vi Tao som arbetar som pollinerare i träd, detta då alla bin dött ut under 2000-talet och människan nu får lov att vara pollinerare. Staten är uppbyggd i distrikt som styrs med järnhand. Det liknar till viss del hur det är i Hungerspelen. Tao är gift med Kuan och de har sonen Wei-Wen, en tre åring som Tao har stora förhoppningar om. Hon vill att han ska slippa spendera hela sitt liv som pollinerare för det är hela livet, barnen får börja som pollinerare när de är åtta år om de inte visar på hög intligens som gör att de kan få högre tjänster i samhället. 

Binas historia fick mig att fastna och inte kunna sluta läsa. Hur skulle dessa tre olika historier om bin i helt olika tider kunna vävas ihop? Hur skulle det gå för de olika karaktärerna? 

Jag rekommenderar Binas historia varmt och ser fram emot en kväll vecka fem när vi ska träffas och diskutera boken. 

Av Viktoria - Lördag 5 jan 21:13

Jag fick ett pussel i julklapp och jag älskar att pussla och lyssna på bok under tiden, nöje med nöje så att säga. Jag har således pusslat en del sedan nyårsdagen, då det påbörjades, och lyssnat på Why didn't they ask Evans? av Agatha Christie. En deckare som inte har Christies paradfigurer Poirot eller Miss Marple som huvudperson utan två unga Waelsare, Lady Frankie, den store godsägarens dotter och Bobby, byprästens yngste son. Frankie och Bobby som är uppväxta i samma by, Marchbolt, på den Waelsiska landsbygden och som hamnar mitt i ett mystiskt mord när en död man hittas nedanför en klippa en dag när Bobby spelar golf tillsammans med den lokala doktorn. Bobby anar ugglor i mossen och involverar Frankie i det hela Det är upptakten till en jakt från Waels till London till den engelska landsbygden och tillbaka till Waels. Och vem är Evans? Det är frågan genom hela boken och som får ett mycket snopet avslut. 

En mycket bra deckare, lättsmält och välskriven. Det roliga med Christie är att jag tror att hon var en sann romantiker för det är ofta de unga romanhjältarna finner varandra på slutet, även om vägen till det är en krokig historia. 

                                    Bildresultat för why didn't they ask evans

Av Viktoria - Onsdag 2 jan 16:49

2017 fick jag möjligheten att läsa Mikaela Nykvist bok Rök i fjärran och i slutet av 2018 fick jag även hennes andra bok Förändrad och bränd i brevlådan. Jag har inte kunnat läsa så mycket under hösten på grund av sjukdom men nu har jag slukat Förändrad och bränd som är en fortsättning på Rök i fjärran. Det var mycket trevligt att åter ta upp bekantskapen med familjen Karlsson/Grönberg i Runsor utanför Wasa i Österbotten. Alfred har flytt familjelivet efter att han blev änkling och tagit värvning. Något krig har han inte sett men han har hållts i den åländska skärgården. Efter ett år där kommer han till sans och börjar den långa resan hem till Wasa tillsammans med en föräldrlös pojke han träffat på en av småöarna i skärgården. Hemma på gården finns hans mor och far, hans svärfar och svägerska och fram för allt hans två små barn. Gårdens yttre är sig likt men i familjen har det hänt alla möjliga hemskheter som Alfred känner aldrig hade hänt om han stannat hemma på gården och inte flytt därifrån. 

I Stockholm lever Amalia ensam med sin son och saknar sin man varje natt. Hon gör volontärarbete på en mission men är i övrig mycket uttråkad. Hon får plötsligt ett brev från Runsor där Alfreds mamma ber Amalia hjälpa Alfreds svägerska Magda och åter korsas Amalias och Alfreds vägar och känslorna finns kvar. 

Jag tycker om Nykvists nya bok, den är bättre än den första boken, som jag ändå tyckte var bra. Hon har ett annat driv i att föra berättelsen framåt i bok nummer två. Jag ser mycket fram emot fortsättningen och rekommenderar varmt att läsa både Rök i fjärran och Förändrad och bränd.

                                        

                                        Recensionsexemplar och bild från förlaget


Av Viktoria - Onsdag 2 jan 08:04

Att tvätta bilen på nyårsdagen tänkte jag var en eminent idé. Ingen kö och snabbt gjort, trodde jag ja. Så var det inte, ganska många fler än jag hade samma idé som jag under förmiddagen. Således blev jag sittande i kö i en kall bil. Tur nog var den snart sjuttonåriga dottern med och istället för en tråkig väntan blev det kvalitetstid med dottern. Som så ofta annars kretsade samtalet kring böcker, historia och vad andra läser. Jag pratade om personer som har ett mål varje år om hur många böcker de ska läsa och att det inte är min grej. Och räknas ljudböcker in i det? Sådana som man kan läsa medans man går en promenad eller dammsuger huset. Där hade vi olika åsikter, jag tycker att de räknas men det gör inte dottern. Sedan pratade vi om svårigheten att komma ihåg att skriva upp alla böcker man läser, eller i mitt fall också lyssnar på, och dottern kom då på att hon skulle hjälpa mig att starta ett Goodreads-konto bara vi kom ur biltvätten och kom hem. Sagt och gjort, nu har jag ett Goodread-konto som jag inte riktigt fått kläm på men som jag iallafall förstått gör det enklare att skriva upp vilka böcker man läser just nu och sedan klicka när boken är avslutad. Detta gör kanske att 2019 blir första året på säkert 10 år då jag har koll på allt jag läser. Desstutom kan man få boktips och följa vänner och se vad de läser. Kan bli spännande! 

Hur många böcker jag läst under 2019, minst 27, det var de jag kom på med hjälp av bloggen, bokcirkeln och Nextory. Dessutom tillkommer ett otal böcker jag lyssnat på, så kanske 50-60 böcker sammanlagt. Men som sagt, jag har ingen siffra på mitt läsande det ska bara vara en njutning. 



Av Viktoria - 31 december 2018 08:05

Ibland, inte ofta, upplever jag när jag läser, eller lyssnar på, en Agatha Christie att jag aldrig läst den tidigare. Så var det med Sad Cypress (Samvetskval på svenska) när jag igår hade horisontalläge mest hela dagen och iklädd hörlurar spenderade min dag i soffan. Det lustiga är att när jag sen googlade boken och ser bilder på den känner jag inte heller igen den, vare sig i engelsk utgivning eller svensk. Den visar sig också vara filmatiserad. Det kan vara min cellgiftshjärna som spelar mig ett spratt men vad jag vet har jag aldrig läst boken tidigare och det är mycket roligt att få uppleva en "ny" Agataha Christie när jag som stort fan läst det mesta. 

Sad cypress är annorlunda än Christies deckare brukar vara. Den börjar med man som läsare är i rätten och får tankarna från den anklagade, Elinor Carlisle. Hon är anklagad för att ha giftmördat den vackra Mary Gerrard på grund av svartsjuka. Elinor har varit förlovad med Roddy Welman, kusin till Elinor genom ingifte i släkten, som sedan fallit huvudstupa för den vackra Mary. Mary som bor i samma by som Elinors och Roddys faster Laura, en rik änka som inte har andra släktingar än Elinor och Roddy och som hela deras liv försäkrat dem om att det är de som kommer att ärva hennes förmögenhet. 

Efter att man fått vara i Elinors tankar i inledningen hamnar man sedan som läsare i Poirots undersökning för att finna bevis att Elinor är oskyldig. Det är byns läkare, Peter Lord, som kontaktat Poirot och bett honom undersöka fallet då han är övertygad om att Elinor är oskyldig. Hur Poiorot än gör pekar allt på Elinor och han får ett knivigt fall att bita i som har trådar ut i Europa och vidare till annan kontinent. 

En mycket bra Christie som rekommenderas varmt! På svenska verkar senaste utgivningen ha varit 1988 men den finns på ett och annat antikvariat, som ljudbok finns den på engelska på Nextory. Ta inte fel och råka läs August Strinbergs Samvetskval, det är något helt annat...


                                     Bildresultat för sad cypress

Av Viktoria - 26 december 2018 17:26

21 december 2008 sitter Laurie James på bussen på väg hem efter ytterligare ett arbetspass på jobbet hon egentligen inte vill ha. Bussen är överfull när den stannar vid ytterligare en hållplats och Laurie får ögonkontakt med en kille som sitter på hållplatsen, hon känner att det är kärlek vid första ögonkastet och hon får känslan av att det är likadant för honom. Lauries första tanke är att kasta sig av bussen och prata med killen, det är dock en omöjlighet på den överfulla bussen. Hon försöker med telepati (egenpåhittad i stunden) få killen att kliva på bussen. Plötsligt är ögonblicket över och bussen rycker igång och åker från hållplatsen med Laurie ombord och killen kvar där han satt när bussen stannade. 

Under ett år letar sedan Laurie med hjälp av sin bästa kompis Sarah efter killen. De söker på barer, restaruranger bland folkmassor på gatorna och vid busshållsplatser. Laurie hittar honom aldrig och tänker att det var att det inte var meningen. Ett år senare har hon och Laurie julfest i sin gemensamma lägenhet och Sarah ska presentera Laurie för sin nya pojkvän som hon är dödligt förälskad i. Pojkvännen visar sig vara Jack O'Mara, eller killen vid busshållsplatsen. Det blir en smärre chock för Laurie som beslutar sig att inte berätta något för Sarah. Från den stunden är det två berättarröster i boken som det skiftar mellan; Laurie och Jack. 

En dag i december är rar. Den kommer nog inte lämna några djupare spår i mig men det har varit trivsam läsning så här i juletid. 

Läs den om du vill ha lite feelgood med några skratt. 


                Omslagsbild: En dag i decemberBild från förlaget

Presentation


En bokläsande statlig tjänsteman med litteraturvetarbakgrund som helst skulle vilja ha en riktig boklåda och tesalong.

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Vickes boklåda med Blogkeen
Följ Vickes boklåda med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se