Senaste inläggen

Av Viktoria - Torsdag 19 maj 21:49

I morse satte jag mig på tåget för att åka från Eskilstuna, Kents stad, till Nässjö. Första stopp på vägen var Hälleforsnäs vilket figurerar i Liza Marklunds deckare då och då, sedan kom Flen där Den blyga violen från Flen arbetade just i stadens bokhandel. Nästa stopp var Katrineholm där Kerstin Ekmans epos om en bys utveckling till stad utspelar sig, dessutom är Kerstin född i Katrineholm. Vidare kom Norrköping där mina ungdomsidoler Eldkvarn har sitt ursprung, där Therese Bohmans Den andra kvinnan utspelar sig och där Moa Martinsson står staty vid Motala ström, i Linköping fick jag byta tåg och i en liten stund vänta i Mons Kallentofts stad där deckarna med Malin Fors som huvudperson utspelar sig. Sedan på tåget som gjorde ett snabbt stopp i Timrå, kanske extra snabbt för att inget litterärt poppade upp i mitt huvud där. Slutstation för mig var Nässjö, just den staden där Majgull Axelssons Miriam i Jag heter inte Miriam finner tryggheten efter att ha överlevt koncentrationsläger. Och från mitt hotellrum ser jag sjön Miriam promenerade runt tillsammans med sitt barnbarn. Imorgon gör jag samma resa igen, men baklänges.

ANNONS
Av Viktoria - Lördag 14 maj 17:33

Genom en kollega har jag fastnat för att lyssna på ljudbok när jag lägger mig, och jag lyssnar på Agatha Christies deckare när Hugh Fraser läser dem. En sofistikerad engelsk röst som fått mig att närmast känna abstinens när det gått ett par dagar när jag inte lyssnat. Han har tagit Christies böcker till ytterligare en nivå för mig. Jag har läst Christie på svenska och engelska men aldrig förr har jag njutit som jag gör nu. Jag lyssnar inte bara när jag går och lägger mig, att laga mat eller städa till detta är helt fantastiskt och nåde den som plötsligt dyker upp och vill prata när jag är mitt i lyssnandet. Igår började jag på en ny; One, two, buckle my shoe och härom dagen avslutade jag The unexpected guest (som är en pjäs som skrivits om till en bok av Charles Osborne), och fler kommer att följa även om jag läst dem på en och två gånger tidigare för Agathas deckare på Mofibo har blivit mina bästa vänner i stunder då jag helst vill vara själv.


One, Two, Buckle My Shoe (e-bok)                                 The Unexpected Guest: Novelisation (häftad)

ANNONS
Av Viktoria - Söndag 8 maj 21:53

Mons Kallentoft är för mig en gourmand av stora mått samt en poetisk författare. Redan när jag läste hans Midvinterblod för ganska många år sedan, 2007, föll jag för hans författarteknink; poetisk, eftertänksam och naturlig. Naturlig i skildringarna av personerna. När jag nu läser hans tionde deckare med Malin Fors i huvudrollen finner jag hans språk och nerv igen. Eldjägarna innehåller det jag förväntar mig av Kallentoft, offrens röster och Malin Fors lyhörda person.

Linköping står i lågor, en stor fabrik har fattat eld och Linköping lever under hotet av att den ska sprida sig. Mitt i det får Malin  och hennes kollegor in ett samtal om ett bränt lik i skogen och samtidigt hittas en död nioåring i en container utanför en av Linköpings mest exklusiva villor. Hör offren ihop? Om så är; på vilket sätt? Malin och hennes kollegor får ett styvt arbete att hitta mördaren till de två offren. Och varför hör offren ihop? Fallen får sin bana långt utanför Linköping i vindlingar genom Asien tillbaka till Europa och slutligen Linköping.

Som vanligt har Kallentoft skrivit en deckare som får mig att läsa vidare och inte vilja sluta.

                                                  
        Eldjägarna


Av Viktoria - Söndag 8 maj 21:33

                                           Omslagsbild: Den drunknade

Marina är lillasyster till Stella som bor i södra Sverige. Hon åker till sin syster mitt i högsommaren för att komma undan Stockholm och sina misslyckade studier. Med sig har hon litteratur för att avsluta den uppsats hon påbörjat men aldrig lyckats avsluta. På plats hos Stella träffar hon Greger, Stellas sambo, som är författare och håller på att skriva om sin roman som förlaget refuserat i väntan på att den ska bli omskriven. Medan Stella sköter sitt jobb som stadsträdgårsmästare i den närliggande mindre staden är Marina hemma med Greger och de inleder en erotisk relation. Samtidigt som detta sker upptäcker Marina att Stella inte är trygg i sin relation med Greger. Hon håller sin relation till sin syster, som hon inte är helt säker och bekväm i, samtidigt som hon när en kärlek till Greger. Spelet som uppstår mellan Marina och Greger är obekvämt intressant. Som läsare vill jag bara veta mer medans jag som människa skriker åt Marina att hon ska ta sig samman.

Therese Bohmans debut är en debut att älska!

Av Viktoria - Söndag 1 maj 12:24

Köket är fyllt av ramslök, nässlor och ramslöksknoppar samtidigt ligger Dagens Nyheters Boklördag och viker ut sig och lockar mig till sig. Alla tankar på det som håller på att göras i köket tappas när jag på framsidan ser en ung Ulf Lundell på omslaget till boken Jack. Jag måste läsa! För Jack är en av min ungdoms största läsupplevelser, jag var knappt arton, 1991, när jag läste Jack och bler alldeles förförd, förvånad och förälskad. Vilken roman! En sådan dekadens och livsnjutning. När jag nu läser artikeln om Jack, helt bortglömd var det som jag egentligen höll på med, blir jag åter lockad att läsa om boken och se hur den vuxna jag ser på den. Mitt exemplar av Jack ligger redan framme och kommer att läsas inom kort. Läs artikeln:  


http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/rumlaren-jack-fyller-40-bast/


Av Viktoria - Onsdag 27 april 18:51

Seglarläger på en liten ö bredvid Sandhamn, åldrarna på lägerdeltagarna är från elva och uppåt. Åldern på de få ledarna är från nitton till tjugoett och det är ett 70-tal barn på plats. Det är upptakten till Viveca Stens senaste deckare I sanningens namn. Från lägret försvinner en pojke och ingen vet var han finns, samtidigt lurar en dömd pedofil i hamnen på ön. Försvinnandet gör att Thomas Andreasson och hans kollegor kallas in. Dessutom är pojkens pappa inblandad i en rättegång som är Thomas bästa vän Noras största utmaning inom karriären.

Dessa två historier vävs ihop på ett skickligt sätt. Sten skriver korta kapitel som gör att det är svårt att släppa boken, som läsare vill jag bara läsa ett kapitel till (de är ju så korta) vilket leder till att när jag tittade upp igen var halva boken läst. Som vanligt får man följa med i Thomas och Noras privatliv och det är svängningar både upp och ned.

I sanningens namn är en lättläst deckare som är riktigt spännande på sina håll. Helt klart läsvärd.


                                                I sanningens namn

Av Viktoria - Söndag 24 april 12:20

Någongstans läste jag om Therese Bohmans Den andra kvinnan och lockades att läsa. Vilken tur!

Berättarjaget arbetar i sjukhusrestaurangen på Norrköpings sjukhus, hon drömmer om att bli författare men på vägen dit måste hon försörja sig. Hon står längst ned i sjukhusets hierarki; under läkarna, sjuksköterskorna och undersköterskorna. Som en symbol har hon samma kläder på sig som sjuksköterskorna, men hon är så mycket längre ned. Hon har läst några fristående kurser på universitetet inom litteraturvetenskap men slutade då hon insåg att många av de andra hade ett helt annat sätt att resonera än det hon hade med sig hemifrån och från gymnasiet. Hon bor i en etta på nedre botten där hon satt smörpapper för fönstren, lagom högt så hon ingen ser in men så att hon fortfarande ser ut. För mig blir det en symbol för hennes personlighet; hon vill inte blir iakttagen, men iakttar gärna människor omkring sig. Hon anser själv att hon är annorlunda än de hon umgås med och väninnnan Emelie, som funnits med sedan gymnasietiden, ser hon som klichéartad och blir mer och mer irriterad på.

I sjukhusrestaurangen ser hon en dag läkaren Carl Malmberg och börjar fantisera om ett förhållande med honom, trots att det är en omöjlighet. En regning höstkväll när hon står och väntar på bussen kommer Carl och erbjuder henne skjuts. Tredje gången det händer följer han med henne in och det är starten på passionerad affär och hon blir den andra kvinnan. Hon blir den perfekta älskarinnan, den som ser till att det inte finns några av hennes hårstrån på hans överrock, i hans bil, hon är inte för nära när han är nyduschad och är på väg hem till frun för att han inte ska lukta av henne, hon sms:ar inte när hon vet att han är med sin fru och sina barn. Men samtidigt som hon är denna perfekta älskarinna är hon orolig för vad han gör, ska han lämna sin fru? Mitt i allt detta lär hon känna Alex, som pluggar med Emelie. Alex är inte som någon annan hon träffat och hon tycker att Alex känns som en främmande figur i Norrköping. De båda blir goda vänner och hon får ett annat umgänge en det hon tidigare haft med Emelie och hon känner att det stärker henne.

Den andra kvinnan är en skildring av en ung kvinna som är älskarinna till en äldre man men också en skildring av funderingar kring klass. Hon känner ständigt att hon är i underläge i de kretsar hon vill umgås i. Hon är barn av arbetarklass som är den första som fått möjlighet att studera. Tankarna kring det återkommer ständigt; en annan uppfostran, en annan klädstil, en annan bildning, andra arbeten.

Jag tycker om denna bok, även om jag anser att hon ibland låter sig kuvas för mycket av Carl Malmberg. Dock gör hon val utav fri vilja och struntar i vad vännerna tycker, väljer istället att göra som hon vill. Jag har valt Den andra kvinnan till bokcirkelns nästa träff, det finns mycket att diskutera!

                                           Omslagsbild: Den andra kvinnanBild från förlaget


Av Viktoria - Lördag 16 april 09:59


                                     Omslagsbild: Min fantastiska väninnaBild och recensionsexemplar från förlaget



Det är tidigt 1950-tal i Neapel, det är ett hyresområde i utkanten av Neapel för arbetarbefolkningen, det är yrkesarbetande män, det är deras fruar och det är en massa barn. Mitt i allt detta finns Elena och Lila, vaktmästardotter och skomakardotter. De finner varandra en het dag på gården och Elena sporras av Lilas mod och gör saker tillsammans med Lila som hon aldrig skulle ha gjort annars. De båda flickorna växer upp tillsammans, går i samma klass, slåss mot de äldre pojkarna för att hävda sig och stärks i sina roller. De är olika såväl till sättet som till utseendet; Elena blir tidigt yppig och ser sig som ful medan Lila är spinkig och outvecklad. Lila är klassens stjärna och Elena kämpar för att hålla jämna steg med henne. Det lyckas mycket väl och deras lärarinna talar med föräldrarna att de båda flickorna behöver få studera vidare. Lilas föräldrar vägrar medans Elenas föräldrar låter henne läsa vidare. Lila får istället börja arbeta i sin fars skomakarverkstad tillsammans med pappa och sin äldre broder. Men Lila frågar ständigt vad Elena får lära sig och lånar hem böcker inom ämnet Elena läser och pluggar själv. Det är Lila som får Elena att förstå den grekiska grammatiken så att hon glänser i skolan med sina kunskaper. Medan Elena får fortsätta läsa kommer Lila att gifta sig med specerihandlaren Stefano när hon är sexton år. De båda flickorna är aldrig lyckliga samtidigt, Elena strävar ständigt att efterlikna Lila och Lila verkar obrydd om det mesta, men hon är eldig och har ett humör som är värre vulkanen Vesuvio i Neapels närhet. Men vem är då den fantastiska väninnan? Är det Lila? Eller är det Elena? Jag börjar fundera på det när det är knappt hundra sidor kvar, det är så självklart att det är Lila för Elena, men är det bara för att hon är berättaren jag tänker så? Och så kommer dagen då Lila ska gifta sig och den hon ber vara med henne på morgonen för att göra sig i ordning för bröllopet är Elena. I den magiska stund som uppstår när de två väninnorna, sexton år gamla, blir ensamma i en tom lägenhet med ett lugn som inte funnits i hela boken uttrycker Lila att Elena är hennes fantastiska väninna och att hon ska bli bättre än alla andra, både män och kvinnor. Och sedan sägs inget mer om det. Det är en vacker iakttagelse särskilt eftersom Elena själv känner att hon gjort en klassresa med sina studier redan i tidiga tonåren samtidigt som hon beundrar Lila enormt för den ekonomiska status hon uppnått genom sin förlovning med Stefano. Hon anser att Lila och Stefano är områdets John och Jaquline Kennedy. Så den beundran de båda väninnorna har för varandra är stark. De är varandras fantastiska väninna.

Min fantastiska väninna är den första i en fyra delar lång svit om Elena och Lila och jag ser fram emot att få läsa de andra delarna i sviten för jag vill fortsätta bekantskapen med de båda flickorna och deras omgivning.

Presentation

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2016
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Vickes boklåda med Blogkeen
Följ Vickes boklåda med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se